Varje konsument kan lagga upp sex bilder i mening att locka andra Tinderanvandare. Dessa bilder kan traffa som anvandarnas ”dejtingkapital”. Har galler det att kora ut bilder som visar upp kvaliteter som att man ar god, snygg, framgangsrik eller rolig. Bilderna som noggrant valjs ut reflekterar samt otvetydigt maktordningar kopplade till kon, stil och etnicitet.

En Tindertrend ar bilder kungen volontararbete eller besok i fattiga lander. Pa den uppmarksammade bildbloggen Humanitarians of Tinder kan Tinderanvandare ladda upp skarmdumpar som de tagit kungen andra anvandare som valt att uppvisa sig genom bilder dar de poserar med icke-vita fattiga folk kungen platser utan namn. Pa bildbloggen finns en aldrig sinande fors av bilder kungen vita eller vasterlanningar gallande pahalsning i fattiga lander. Bilder dar vita folk undervisar, sjunger forut eller haller i svarta baby. Bilder dar vita manniskor ar i medelpunkt bland manniskor som arbetar, tigger eller ar uppkladda i ”exotiska klader”. Bilder dar vita manniskor moter nakna eller undernarda vuxna eller baby, som av och till blir klappade eller matade.

De icke-vita barnen och vuxna fungerar som statister i Tinderanvandarnas bilder. De tillskrivs ingen individualitet och ar utbytbara. Arme tjanar de ett tydlig foresats – att personen med Tinderkontot amna framsta som god och med det oka sin attraktivitet kungen en dejtingmarknad dar det definitiva valet mellan ”like” och ”nope” avgors pa nagra sekunder.

Genusvetaren Corinne Lysandra Mason kopplar dessa bilder till en ideologi ifall global valgorenhet. Nagra foredome ar Madonna, Bono och Angelina Jolie, kandisar som genom bilder visar upp sitt valgorenhetsarbete for att framstalla ekonomiska inkomster till valgorenhetsorganisationerna. Mason och andra kritiker menar att dessa grafiska bilder med kandisarnas vita och barnens icke-vita rasifierade kroppar omgaende liknar ett slags ”utvecklingspornografi”. Konsumenterna forvantas uppleva identifiering med de vita personerna kungen bilderna och sympati for de icke-vita manniskorna. Gallande Tinder ar logiken motsvarighet. Har anvands bilderna i syftet att styrka de erotiska mojligheterna och identifikationen med baksida av underben Mason kallar ”goda vita manniskor” som ar attraktiva infor andra ”goda vita manniskor”. De utfor lidandet till ”sin kunskap” och anvander grafiska bilder med andras bedrova pro att krydda sin udda attraktivitet som humanitara vittnen.

Kungen Tinder, vars intention ar att manniskor som inte annu kanner varandra – framlingar – ska sammankopplas, skapas gallande det arme sattet fler kategorier fran framlingar. Genom volontararbetarnas och turisternas bilder gors vithet till nagot bekant samtidigt som de icke-vita manniskorna omkring den vita Tinderanvandaren gors till framlingar. Till exempel inneha den vita volontaren som omfamnar det fattiga icke-vita barnet fundamentalt egendomlig livsmojligheter och ekonomi. Den forvantade likheten i sammanhanget ar mellan den vita volontaren pa bilden och den andra personen pa Tinder som amna plocka beslutet om personen ar ”hot or not”. Bilden humaniserar den vita volontaren, med avlastning av barnet.

Bilderna placerar dem sjalva i mitt gallande formanligaste vis under tiden de bevittnar andras pina

Den fysiska narheten och skillnadsskapandet blir till en ”framlingsfetischism”. Mason anser att bilderna exotiserar erfarenheten att ”vara med” den Andra. Den vita figuren i centrum fran bilden utovar ett slags konsumtion av andra. I sammanhanget ar det inte den andras livssituation som ar i fokus, utan Tinderanvandarens erotiska potential. Forut icke-vita Tinderanvandare innebara dessa bilder en standig exponering pro representationer fran svarta kroppar som ett foremal, som bakgrund eller som objekt for vitas altruism. Rekurrent bilder dar svarta visas upp som underordnade, divergerande och i behov av avlastning gor nagot med oss allihopa. Den forvantade identifikationen med vita personer gallande bilderna innebar en parallell avhumanisering fran svarta. I ett dejtingsammanhang innebar det aven att svarta kroppar avsexualiseras. Nordamerikanska studier visar att svarta hanar och kvinnor far minst hoppingivande respons i digital dejting, vilket dessa bilder riskerar att bepansra.

Med feministen och aktivisten bell hooks ord kan dessa bilder bums kallas ”imperialistisk nostalgi”: de visar ett onskan att aterskapa en kolonial fardas med den andra, en drombild dar den som besoker och berattar inneha makten. Det rasifierade barnet som volontararbetaren haller om forvantas gora den senare mer gripande. Men situationen ar inte enbart ”god” utan samt hotfull. Bilderna visar konsekvenser fran globala konflikter, kombinerat med kraftfull negativa stereotypa forestallningar ifall de Andra. Genom att besta iforda sandfargade skjortor, shorts och kamerautrustning eller lattkladda outfits som exponerar solbranda eller valtranade vita kroppar forstarks det imperialistiska intrycket fran bilderna.

De kroppsliga positioneringarna i dessa bilder praglas bade fran omgivning och fran rasifierade skillnader

Att lagga upp bilder gallande kidsen i sociala medier ar aven en etisk forfragan. Vissa lagger upp bilder pa sina avkomma samtidigt andra ej gor det, pro att barnen sjalva i framtiden amna lite definiera hur och var de vill bli sedda fran andra. Volontarernas hantering fran bilder med avkomma pa Tinder sker med storsta rimlighet utan bifall. Att dessa kidsen anvands som ting gallande bilderna bygger pa antagandet att de ej inneha nagon framtid – det finns ingen som i framtiden kommer att anklaga dem for att ha utnyttjat dem https://kissbrides.com/sv/easternhoneys-recension/ pa bild. Dessa bildval mojliggors fran och aterskapar globala rasistiska maktordningar. Bloggen Humanitarians of Tinder synliggor bevisligen detta rasistiska gorande, men samtidigt sprider bloggen synonym problematiska bilder till en an bredare publik.

Flertal Tinderanvandare laddar upp bilder dar de ”ar med” icke-vita och fattiga folk i jakten kungen sex eller karlek. Huvudrollen tilldelas den vita valgoraren, de som anvands kungen bilderna blir ofrivilliga statister. Den som vill undga aka pa koloniala smekmanader vet minst vilka den amna swajpa forbi.